KRT - Kognitiv Rehabiliteringsterapi
Kommunikation om smärta – Kognitiv Rehabiliterings Terapi (KRT)
Kognitiv rehabiliteringsterapi (KRT) tar sin utgångspunkt i förklaringsmodeller avseende smärtans fysiologi, smärtans psykologi och fysisk aktivitet som smärtmodulering. Förklaringsmodellerna tillämpas och överförs praktiskt genom exponering och graderad träning integrerad i Medicinsk Träningsterapi. Syftet med KRT är att öka patientens kunskaper och därigenom få bättre kontroll över sina symptom, höja funktionsnivån och öka tilltron till den egna förmågan. Kursen vänder sig till alla yrkeskategorier som arbetar med smärta och stress.
Varför KRT och inte KBT (Kognitiv beteendeterapi)? KBT är en tydligt definierad och evidensbaserad metod för vissa besvär och används främst av psykologer. För att undvika missförstånd väljer jag därför att benämna metoden som presenteras på kursen för Kognitiv Rehabiliteringsterapi, som innehåller vissa KBT-komponenter t ex exponering.
De flesta är överens om detta: Våra behandlingsmetoder lindrar patientens smärta. Men behandlingstekniken är inte den viktigaste nyckeln till smärtlindring. Forskning har visat något intressant: Paradoxalt nog kan själva kunskapen om smärta minska den. Tankar och känslor ökar eller hämmar nociceptiv input i det centrala nervsystemet. Patientens tankar och känslor kan alltså öka eller minska smärtan. Alltså: din kommunikation med patienten, din förståelse och dina förklaringar är bland de viktigaste faktorerna i behandlingen, kanske de viktigaste. Kommunikation lindrar smärta.
Vi har inga smärtreceptorer – vi har nociceptorer
Sjukvården och samhället står inför en mycket stor utmaning: Den gängse förståelsen för vad smärta är måste ändras. Vi måste ta till oss en ny bild av smärtproblematiken och kommunicera den till patienterna. Smärta sitter inte primärt i vävnaden utan är en känsla som tolkas av olika områden i hjärnan. På röntgen- och magnetbilder ser vi olika vävnader. När vi ser ser en förändring eller degeneration av en vävnad så tänker vi: Här är orsaken till smärtan. Det är fel. Sambandet är mycket lågt mellan å ena sidan vävnadsförändringar som ses på röntgen- och magnetbilder och å andra sidan smärta och funktion. Orsaken är att människan inte har några smärtreceptorer. Den kunskapen har funnits i mer än 40 år. Kroppen har i stället högtröskelnocicpetorer för mekanisk belastning, värme, kyla och kemiska reaktioner. Dessvärre har vi länge felaktigt satt likhetstecken mellan nociceptorer och smärta. En vävnadsskada, exempelvis en stukning av ankeln, sänker tröskelvärdet av olika nociceptorer. De sänder nervimpulser till ryggmärgen och vidare till olika hjärnområden. Om hjärnan tolkar situationen som farlig (threat value for your survival), kommer du att känna smärta. Smärta är alltså en OUTPUT och inte en INPUT. Smärtan du känner är kontextrelaterad. Den kunskapen ger oss mycket goda möjligheter att behandla smärta. Vi får en bättre förståelse för hur det är möjligt att ha ett disbråck, en knäartros eller andra strukturförändringar och ändå vara SYMTOMFRI. Om du inser att smärta är en känsla, en tolkning, blir det lättare att förstå hur olika kringliggande psykosociala faktorer kan påverka värk och smärta.
Kommunikation är svårt
Kommunikation är komplicerad. Du förklarar något för din patient: 25 procent glömmer patienten direkt. Ute på gatan är ytterligare 25 procent glömda. De sista 50 procenten tolkar patienten känslomässigt, beroende på humör och dag. Du vill förstås skapa förståelse för det du vill förmedla. Det är avgörande att du får patienten att SPEGLA din information.
Holten Institute har skapat effektiva verktyg för speglingsprocessen
Tre affischer (med tillhörande animeringar), fyra bilder som speglar smärtans olika aspekter, samt boken: Spegeln.
På webb shoppen så du kan läsa mer om affischerna, bilderna och boken Spegeln.
Affischen Smärtans fysiologi
Förklara inte. Fråga: ”Vad tänker du om det du ser på affischen?” Patienten känner igen sig i de röda djävlarna och smärtorkestern som spelar ”smärttoner” Däremot är det svårare att förstå vad sensitisering är och att smärta = stress och aktiverar stressaxeln, eller H-P-A axeln. Här måste du förstås förklara! Att vi inte har smärtreceptorer men nociceptorer är något nytt för dina patienter. Tolkningen av nervimpulser i olika hjärnområden avgör om du upplever smärta eller inte. Smärta är en OUTPUT, inte en INPUT. Och mest intressant av allt: Forskning visar att det som modulerar den upplevda smärtan är tankar och känslor knutna till det samband (kontext) i vilken patienter upplever smärtan. Psykologiska faktorer styr de fysiologiska reaktionerna och hur mycket smärta patienten känner.
Affischen Fysisk aktivitet som smärtbehandling
Förklara inte. Fråga: ”Vad tänker du om det du ser på affischen?” Patienterna känner säkert till endorfiner och att träning är ett sätt att producera dessa ”endogena opiater”. För att ytterligare styrka att rätt graderad träning är god smärtmodulering ingår nya förklaringar som att träningen och produktionen av endogena opiater påverkar nociceptorerna på ett positivt sätt så att tröskelvärden normaliseras. Hypotesen är att MTT behandlingen har en desensitiserings effekt eller en antisensitiserings effekt. Träningen gör att patienten tolererar ökad belastning och att nervsystemet reagerar på ett normalt sätt på normala belastningar, något som tyder på att den graderade träningen har en antiallodyni effekt. Kommunikationen vidgas när du som terapeut är med vid träningen. Du kan direkt förklara vad som händer på träningscykeln: ” När du cyklar går nervimpulser till din ryggmärg från dina anklar, knän, höfter, vader och lårmuskler. En kemisk reaktion hämmar de nociceptiva nervimpulserna från att nå ditt medvetande. Samtidigt aktiveras hypofysen i hjärnan. Där finns celler som producerar endorfiner som cirkulerar ut och fäster sig på nervceller som morfin kan fästa vid. På detta vis får du en ytterligare hämning av de nociceptiva impulserna”.
Affischen Smärtans psykologi
Affischen Smärtans psykologi Förklara inte. Fråga i stället patienten: ”Vad tänker du om det du ser på affischen?” Patienten känner igen sig i bilderna och börjar ofta själv berätta vad han eller hon ser. Patienten slipper känna sig stigmatiserad och på ett negativt sätt känna att allt sitter i huvudet. Om du hade förklarat affischen för patienten finns risk att patienten känner sig stigmatiserad och tolkar allt du säger på ett negativt sätt. När patienten väl berättar om bilderna, kan du ställa öppna frågor eller ge svar på det som patienten undrar över. Nu inleder du och din patient en gemensam resa till förståelse för att psykologiska faktorer, tankar och känslor styr smärtkänslan.
Undervisning i smärta
På kurserna lär du dig hur du använder affischerna för att bättre kommunicera om smärta.
Animering av affischerna – SMÄRTA I RÖRELSE
Ytterligare ett verktyg för att kommunicera med patienter om olika smärtaspekter är konstnären och illustratören Kjell Ströms animering avvarje affisch. Texten är inläst. Du kan följa animeringen samtidigt som du får en beskrivning av vad du ser. Ett häfte med texten följer också med. Du kan antingen använda animeringarna tillsammans med patienten, eller så tar patienten med sig materialet hem och kan titta i lugn och ro. Animeringarna av de tre affischerna finns på en DVD.
Smärtans fysiologi 5min 20sek, animering
Smärtans psykologi 5min 50sek, animering
Fysisk aktivitet som smärtbehandling 9min 46sek ,animering
Syftet med animeringarna är att du som är interesserad av smärta snabbt får en djupare förståelse för smärtupplevelsens bakomliggande psykologiska och fysiologiska mekanismer. Att vi inte har smärtreceptorer, utan nociceptiva receptorer, gör det lättare att förstå att det finns litet eller inget samband mellan smärta och degenerative förändringar av olika vävnadsstrukturer i kroppen. Därför är det möjligt att ha prolaps i ryggen och ingen smärta. God vetenskaplig dokumentation visar att psykologiska faktorer som katastroftankar, oro, ångest och nedstämdhet kan öka eller minska smärtupplevelsen. Det är viktigt att vi tar till oss den kunskapen så att du som lider av smärta inte känner dig stigmatiserad och INTE upplever att smärtan ”bara sitter i huvudet”. De tre animeringarna hjälper dig att bättre förstå att psykologiska reaktioner är vanliga för oss alla. Animeringen Fysisk aktivitet som smärtbehandling visar att träning är en mycket effektiv form för smärtmodulering. Kanske den bästa vi har!
Tre set med fyra bilder i A3-format
Du kan rama in dem, hänga dem på väggen och använda dem i din kommunikation om smärta. På så vis får du ytterligare ett verktyg för att behandla smärta. På webb shoppen kan du läsa mer om bilderna.
Boken Spegeln
Att förstå och förhålla sig till smärta och värk Syftet med boken SPEGELN är att du med hjälp av bildmaterialet kan SPEGLA din förståelse, dina tankar och dina känslor om smärta. Boken är en kunskapsbank om smärtans fysiologi och psykologi men främst är den ett verktyg för att skapa ett smärtfriare liv. Speglingen ger dig ökad förståelse för psykologiska och fysiologiska reaktioner på smärta och stress. Du får insikt i varför fysisk aktivitet är en mycket god smärtbehandling. Ökad kunskap om smärta är till stor hjälp för att minska smärtan.
Så använder du boken Titta på bilden till vänster. Känner du igen dig? Läs texten till höger. Blir bilden begripligare? Svara på frågorna. Svaren och din samlade information ger ökad förståelse för dina tankar, din inställning och dina beteenden runt smärta och värk. Boken SPEGELN kan bli en del av din behandling och kan involvera din läkare, din psykolog, din fysioterapeut (sjukgymnast), arbetsterapeut, kurator, kiropraktor, naprapat, massör, sjuksköterska eller personliga tränare. Om du vill ha extra stöd kan du använda boken tillsammans med en familjemedlem eller en vän. Det kan hjälpa dig att hantera smärtan och värken bättre och förbättra ditt liv väsentligt. Omfång: 92 sidor. Rikt illustrerad med omfattande vetenskapliga källhänvisningar. Läs mer om boken på webb shoppen. Läs mer om boken i vår broschyr.